Kambodjanska skogsarbetare slapp bli lurade

Efter att i Kambodja blivit lovade att kunna tjäna bra med pengar i Sverige reste elva arbetstagare till Sverige för att arbeta med skogsplantering åt företaget Botnia Skog AB. Botnia Skog AB hade kontrakt med Holmen Skog. En landsmaninna med nära personliga kopplingar till bolaget förmedlade denna kontakt.

Väl i Sverige visade det sig snabbt att de tidigare löftena inte infriades. Arbetstagarna fick inte betalt som överenskommet och fick bo under mycket knappa förhållanden. Både tillgången till mat och kläder var mycket begränsad. Under en period fick arbetstagarna bo i ett stall.

 Då Botnia Skog AB inte kunde betala löner m.m. försattes bolaget i konkurs den 29 december 2014. Efter konkursen gjorde konkursförvaltaren bedömningen att arbetstagarna var berättigade till lönegaranti. De tidigare företrädarna för Botnia Skog AB fick vetskap om detta och den landsmaninna som förmedlat kontakten till bolaget ansökte om betalningsföreläggande mot arbetstagarna.

Att ansöka om betalningsföreläggande är ett förenklat förfarande som ska användas när en sökande har en klar och förfallen fordran och då det inte kan antas att det finns några invändningar mot kraven. Landsmaninnan gjorde gällande att arbetstagarna lånat pengar av henne under vistelsen.

Kronofogdemyndigheten, som handlägger betalningsförelägganden, gjorde bedömningen att s.k. partsdelgivning skulle godtas. Detta innebär att det är sökanden själv som ska överlämna betalningsföreläggandet till motparten och på sådant sätt delge denne.

Företrädare för bolaget och landsmaninnan åkte ner till Kambodja och anlitade där en lokal advokatbyrå. Arbetstagarna blev uppkallade till advokatbyrån och informerades om att deras namnteckning behövdes för att möjliggöra löneutbetalning. Då handlingarna var på svenska förstod ingen av arbetstagarna vad de skrev på. Några av arbetstagarna anade därefter oro och återvände till advokatkontoret. De fick däremot inte ta del av handlingarna utan blev istället avvisade av säkerhetsvakter.

Väl tillbaka i Sverige godtog Kronofogdemyndigheten partsdelgivningen och ett utslag meddelades. Detta fick till följd att utbetalningarna av lönegaranti stoppades. Som tur var kunde arbetstagarna med hjälp av organisationen Community Legal Education Center ansöka om återvinning och målen överlämnades till Sundsvalls tingsrätt. Några pengar fick inte arbetstagarna då Kronofogdemyndigheten tog dessa pengar i förvar under processens gång.

Sundsvalls tingsrätt ansåg att arbetstagarna inte kunde företrädas på ett korrekt sätt av en kambodjansk advokat. I detta läge valde GS, Facket för skogs-, trä och grafisk bransch att utnyttja sin solidaritetsfond för att möjliggöra för arbetstagarna att få juridisk hjälp. Ärendet skickades därefter till LO-TCO Rättsskydd för handläggning.

Efter invändning om att delgivningen inte stod i överensstämmelse med svensk och kambodjansk rätt beslutade Sundsvalls tingsrätt i mitten av sommaren att återförvisa målen till Kronofogdemyndigheten. Detta medförde att lönegarantimedlen, närmare 300 000 kr, kunde utbetalas till arbetstagarna.

Detta fall visar hur hänsynslöst utländska arbetstagare kan utnyttjas i Sverige. Utan hjälp hade företrädarna för arbetsgivaren kunnat lägga beslag på pengarna från lönegarantin. Arbetstagare som kommer till Sverige utan att behärska språket och utan kunskap om det svenska systemet är oftast helt utlämnade åt sin arbetsgivares godtycke. Facket kan i denna del göra mycket, men inte allt. En mer ingående prövning vid beviljande av arbetstillstånd måste till för att säkerställa att arbetstagarna får utlovade förmåner. Vidare behöver företag som anlitar andra företag med utländsk arbetskraft ta ett större socialt ansvar. I dagens samhälle duger det inte att skylla på den anlitade underentreprenören.

Ett steg på vägen kan vara att svenska företag certifierar sig enligt en ny ISO-standard för hållbar upphandling som håller på att tas fram. I denna standard ställs långgående krav på ett utökat socialt ansvar som år 2016 borde vara en självklarhet för alla seriösa företag.

Ombud för arbetstagarna var förbundsjuristen Robert Sjunnebo, 08-6766304.

Meny