Måleriföretag var bundet av kollektivavtal och förbundets medlem var tillsvidareanställd

Ett kollektivavtal ska vara skriftligt och ingås av behörig företrädare för avtalsparterna, en arbetstagarorganisation på ena sidan och en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare på andra sidan. Arbetsdomstolen har nu prövat om ett handelsbolag var bundet av kollektivavtal med Svenska Målareförbundet.

Förbundet väckte talan i Arbetsdomstolen och påstod att bolaget hade brutit mot ett hängavtal på Kollektivavtal för måleriyrket genom att inte betala semesterersättning enligt kollektivavtalet till en av förbundets medlemmar. Bolaget invände dels att medlemmen inte hade varit anställd under aktuell period, dels att behörig företrädare inte hade undertecknat hängavtalsförbindelsen och att bolaget därmed inte var bundet av kollektivavtal med förbundet. Anledningen till bolagets invändning om kollektivavtalsbundenhet var att bolagets firma tecknades gemensamt av de båda bolagsmännen, vilket framgick av handelsregistret, och att endast en av bolagsmännen hade undertecknat hängavtalsförbindelsen.

Ett handelsbolag kan även rättshandla genom en person som fått fullmakt. Ett avtal som ingåtts av en obehörig person kan ändå bli giltigt genom att det godkänns i efterhand av behörig firmatecknare. Ett sådant godkännande kan ske genom konkludent handlande, till exempel genom fullgörande av avtalet. Arbetsdomstolen konstaterar att det endast var en av bolagsmännen som undertecknat hängavtalsförbindelsen och att det var osäkert om han var behörig att ingå kollektivavtal med förbundet. Arbetsdomstolen prövade därför om bolaget genom sitt agerande i efterhand godkänt att det var bundet av kollektivavtal.

Enligt Arbetsdomstolen visade utredningen i målet att förbundets avdelning uppfattat att ett kollektivavtal hade kommit till stånd. Arbetsdomstolen konstaterar vidare att bolaget agerat såsom att det var bundet av kollektivavtal och stödde sig därvid på följande. Förbundets avdelning hade efter kontakter med företrädare för bolaget överenskommit om att skicka nya avtalshandlingar.  Enligt Arbetsdomstolen måste bolaget ha förstått att avdelningen utgick från att ett bindande kollektivavtal redan hade kommit till stånd. Trots detta hörde ingen av sig till avdelningen. Bolaget hade även gjort en försäkringsanmälan och rapporterat lönesummor till FORA för bolag med hängavtal. Bolaget betalade också vid två tillfällen aviserad hängavtalsavgift. Förbundet hade dessutom i en fråga rörande en annan medlem krävt kollektivavtalsenliga ersättningar utan att bolaget invänt något om dessa. Mot bakgrund av detta fann Arbetsdomstolen att bolaget var bundet av kollektivavtal.

 Enligt förbundet hade medlemmen varit tillsvidareanställd och under vissa perioder varit sjukskriven och föräldraledig. Eftersom sjukfrånvaro och ledighet med graviditetspenning respektive föräldrapenning är semesterlönegrundande menade förbundet att medlemmen hade rätt till semesterersättning. Bolagets uppfattning var att hon endast hade varit anställd vid behov och att hon inte hade varit anställd under de perioder som hon varit sjukskriven, fått graviditetspenning och varit föräldraledig.

Huvudregeln enligt lagen om anställningsskydd är tillsvidareanställning och den som anser att annat avtalats har bevisbördan för det. En arbetsgivare som anser att anställningen ska gälla för begränsad till måste klargöra detta för arbetstagaren i samband med att anställningsavtal ingås. En arbetsgivare ska senast en månad efter påbörjad anställning lämna skriftlig information om villkoren för anställningen. Detta för att klarlägga anställningsvillkoren och förhindra att det uppstår oklarheter.

I målet hade medlemmen inte fått ett anställningsavtal och inte heller någon skriftlig information om anställningsvillkoren. Bolagets företrädare och medlemmen hade inte heller talat om tidsbegränsade anställningar. Inget i målet visade på att medlemmen skulle ha haft upprepade tidsbegränsade anställningar, snarare tvärtom. Mot bakgrund av detta fann Arbetsdomstolen att medlemmen hade haft en tillsvidareanställning och att hon därmed hade rätt till semesterersättningen. Hon hade även rätt till allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. Även förbundet tillerkändes allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.

I ett handelsbolag svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser och bolagsmännen förpliktades därför att solidariskt med bolaget att betala semesterersättningen och de allmänna skadestånden samt rättegångskostnaderna.

I målet (AD 2016 nr 22) företräddes förbundet av förbundsjurist Henric Ask, telefon 08-676 63 68.

Meny