Nya regler i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen (Nr 6/2009)

Nya regler i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen fr o m den 1 januari 2010

Förändringar införs i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen från årsskiftet. De gäller framförallt för de personer som varit längvarigt frånvarande på grund av sjukdom och som ”utförsäkras”. Med regeringens terminologi omförsäkras nu dessa genom att de erbjuds en arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen med ersättning i form av aktivitetsstöd. Vissa ändringar införs även i den s.k. rehabiliteringskedjans regler bl.a. genom att man inför ett oskälighetsbegrepp vid bedömningen av en försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.

Bakgrund

Regeringens förändringar i sjukförsäkringen – den s.k. rehabiliteringskedjan – fr.o.m. den 1 juli 2008 innebar bl.a. att sjukpenningen tidsbegränsades och att den tidsbegränsade sjukersättningen togs bort. Vissa övergångsregler fanns för dem som redan hade ersättning, men dessa kommer nu att upphöra successivt med början 2010. Se också Nyhetsbrev nr 1/2008 och nr 4/2009.

Försäkringskassan uppskattar att c:a 17 000 personer står utan ersättning från sjukförsäkringen i januari 2010 och totalt kommer 54 000 drabbas under hela året. 27 000 ”utförsäkras” under år 2011 och 9 000 under år 2012. Regeringen som uppenbarligen inte räknat med sådana konsekvenser – trots åtskilliga påpekande från olika instanser – la i all hast lagt fram två propositioner. 2009/10:45 ”Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete” och 2009/10:49 ”Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen – stöd till personer som varit långvarigt frånvarande och familjehemsföräldrar”.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen den 9 december respektive den 16 december 2009. Till följd av den mediastorm som uppkommit har även socialförsäkringsutskottet tagit initiativ till vissa ändringar i rehabiliteringskedjans regler (Socialförsäkringsutskottets betänkande 2009/10:SfU 13), vilka riksdagen antog den 14 december 2009. Regeringen har också fattat beslut om regler hur viss schablonersättning ska beräknas, men dessa har ännu inte publicerats när detta skrivs den 23 december 2009.

Arbetslivsintroduktion

En ny arbetsmarknadspolitisk insats införs som ska vara individanpassad och som Arbetsförmedlingen erbjuder. Den riktar sig till dem som fått maximalt antal dagar med förlängd sjukpenning eller 18 månader med tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelserna. Även dem som har partiell ersättning ska kunna få introduktionen i motsvarande grad.

Genom att delta i introduktionen kan man skydda sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller får rätt till en ny sådan. Detta innebär att man efter tre månader åter kan få sjukpenning om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt.

Den som deltar i arbetslivsintroduktionen ska kunna få aktivitetsstöd. Som ovan nämnts har regeringen nyligen beslutat att schablonisera ersättningen så att den kopplas till SGI:n. Exakt hur ersättningen ska beräknas har ännu inte publicerats och man har frångått de beräkningssätt som angivits i förarbetena.

Tanken tycks vara att de som har en SGI (eller kan få en sådan) ska få ersättning motsvarande inkomstrelaterad a-kasseersättning, dvs. lägst 320 kr och högst 680 kr per dag. Den som inte är med i en a-kassa får grundbeloppet 320 kr och de som inte har eller inte kan få en SGI får bara 223 kr per dag.

Den försäkrade ska kontakta Försäkringskassan för att få ”Intyg om att ersättning från sjukförsäkringen tar slut”. Intyget ska sedan den försäkrade lämna till sin a-kassa. Inledningsvis kommer alla att få ersättning enligt schablon, beräknad efter utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten eller antagandeinkomst. Därefter kan man få ersättning enligt huvudregeln eller efter schablonen om den är förmånligare eller om man inte kan styrka tidigare arbetsförhållanden m.m. enligt ordinarie regler.

Alternativt medlemsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen

De som har varit långvarigt sjukfrånvarande och blir ”utförsäkrade” och som tidigare varit medlem i en a-kassa, kan i vissa fall få inkomstrelaterad ersättning.

Detta gäller dem som tidigare varit medlem i en a-kassa, men

  • gått ur a-kassan under perioden 16 oktober 2006 – 30 september 2009

  • blir medlem i en a-kassa igen under perioden 1 september 2009 – 31 december 2010

  • varit medlem i a-kassan i minst tre månader i följd ” uppfyllde ett arbetsvillkor under det tidigare medlemskapet i a-kassan

De som inte är medlemmar, men som uppfyller arbetsvillkoret, kan få aktivitetsstöd med 320 kr per dag under förutsättning att de anmäler detta till en arbetslöshetskassa. Genom schablon uppfylls arbetsvillkoret automatiskt. För icke-medlemmar utgår en administrativ avgift hos a-kassan.

Förlängd överhoppningsbar tid

Den överhoppningsbara tiden förlängs från 5 till 10 år för de som varit långvarigt sjukfrånvarande och blir ”utförsäkrade”. Den överhoppningsbara tiden behöver inte bara avse sjukdom, utan kan även inkludera tid för t.ex. studier eller vård av eget barn. Den överhoppningsbara tiden behöver inte heller vara sammanhängande.

När dessa bestämmelser kan tillämpas får tid då förvärvsarbete har utförts som legat till grund för en tidigare beviljad ersättningsperiod räknas igen för att en ny ersättningsperiod ska kunna beviljas. Detta under förutsättning att man inte kan återgå till den tidigare påbörjade ersättningsperioden. Kan man alltså inte återknyta till en gammal ersättningsperiod, kan man få en ny period baserad på samma arbete.

Vad innebär arbetslivsintroduktionen?

Alla som kan beröras ska få ett informationspaket skickat till sig. Därefter ska man ha ett möte där handläggare på Försäkringskassan och arbetsförmedlare från Arbetsförmedlingen deltar.

Själva introduktionen ska utgöras av individuella, vägledande och utredande samtal med individuellt anpassade aktiviteter. Den ska pågå i maximalt tre månader och resultera i en individuell handlingsplan.

Efter avslutad introduktion ska man hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin. Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt på grund av sjukdom kan man på nytt få sjukpenning under förutsättning att man har en SGI och i övrigt uppfyller förutsättningarna för att få sjukpenning.

Den som har en anställning/arbetsgivare

Även den som har en arbetsgivare kan delta i arbetslivsintroduktionen. Vill man delta måste man vara tjänstledig utan lön från sitt arbete. Det finns ingen lagstadgad rätt att arbetsgivaren måste bevilja en sådan tjänstledighet.

När sjukpenningdagarna tar slut alternativt den tidsbegränsade sjukersättningen upphör, måste den anställde alltså bestämma sig om hon/han ställer sig till förfogande för arbete hos arbetsgivaren eller begär tjänstledigt för att delta i arbetslivsintroduktionen. Om hon eller han planerar att gå tillbaka till sin arbetsgivare kan det bli aktuellt för Försäkringskassan att hålla ett avstämningsmöte.

De som har sjukersättning kan återfå tidigare SGI

En försäkrad som har sjuk- eller aktivitetsersättning är nollklassad för den del som man har ersättningen för. Regeringen återinför nu reglerna som gällde innan den 1 juli 2008. När sjuk- eller aktivitetsersättningen upphör ska de gamla reglerna gälla igen för dem som hade sådan ersättning vid utgången av december månad 2009, dvs. man kan återfå den SGI som gällde omedelbart före det att ersättningen beviljades. Den tidigare SGI:n ska då räknas upp med utvecklingen av konsumentprisindex under den tid man haft sjukersättningen.

Regeringen inför nu delvis sina tankar om s.k. historisk SGI och gör en särlösning för den aktuella gruppen. Sjukpenning motsvarande nedsättningen av arbetsförmågan som motiverade sjuk- eller aktivitetsersättningen ska nämligen inte kunna betalas ut omedelbart efter det att ersättningen har upphört, utan tidigast tre månader senare. Detta ska gälla även för det fall den försäkrade återgår i arbete. En person som t.ex. haft en partiell ersättning och sedan utökar sin arbetstid, kan alltså inte få sjukpenning motsvarande sin SGI förrän tre månader efter att ersättningen upphör. Detta strider mot nu gällande principer för SGI där man ser till avsikten framåt i tiden.

Vissa av de personer som har tidsbegränsad sjukersättning kan redan ha varit nollklassade när de fick ersättningen. De har alltså ingen SGI att få tillbaka. Dessa personer är i en mycket besvärlig situation eftersom de inte kan få någon sjukpenning hur sjuka de än är eller blir. För dessa gäller att de måste få ett arbete och att de har en avsikt att förvärvsarbeta minst sex månader för att de ska kvalificera sig för en ny SGI.

SGI-skydd och risk för nollklassning

Den som fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom, trots att sjukpenningdagarna tagit slut eller sjukersättningen upphör, kan fortfarande ha ett skydd för SGI:n så att den inte sätts ned till 0 kr.

För att behålla skyddet gäller de vanliga reglerna för Försäkringskassans arbetsförmågebedömning, vilket bl.a. innebär att man måste fortsätta lämna in läkarintyg/medicinskt underlag till kassan.

Om arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel p.g.a. sjukdom måste man ställa sig till arbetsmarknadens förfogande, t.ex. delta i arbetslivsintroduktionen, eller återgå i arbete. Det får inte finnas något glapp, utan detta måste ske första vardagen efter att ersättningen från sjukförsäkringen tar slut.

Det finns alltså en risk för nollklassning om man inte återgår i arbete eller deltar i introduktionen för det fall Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan inte längre är nedsatt.

Förlängd, förlängd sjukpenning (förlängd sjukpenning för fler än 550 dagar)

Det införs nu ytterligare en sjukpenningtyp (förlängd sjukpenning i vissa fall). Sådan sjukpenning kan även bli aktuell för personer vars sjuk- eller aktivitetsersättning har upphört, men som kan återfå sin SGI. Sjukpenningen är 75% av SGI:n

Förlängd sjukpenning ska kunna betalas ut för fler än 550 dagar:

1. när den försäkrade vårdas intagen på sjukhus eller på grund av sjukdom får omfattande vård utan att var intagen på sjukhus,

2. när den försäkrade p.g.a. sjukdom har fått en sådan avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och förmågan att orientera sig att hon eller han inte kan tillgodogöra sig information

3. när deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller återgång i arbete skulle medföra risk för allvarlig försämring av sjukdomen

För punkterna 1 och 3 krävs det ansökan (som kan vara muntlig) från den försäkrade. Läkarintyg kan därvid komma att behövas från första dagen i perioden.

Med ”omfattande vård” enligt p.1 menas att vården ges under en så stor del av dagen att den försäkrade måste vistas där vården ges och att det helt utesluter arbete eller deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det bör röra sig om vård under längre tid än en vecka.

Med ”risk för allvarlig försämring” enligt p.3 menas inte försämring av en lindrig sjukdom, t.ex. förkylning med feber eller maginfluensa. Sjukdomen ska vara svår. Som exempel anges hjärtinfarkt, stroke eller liknande sjukdom.

Förlängd sjukpenning p.g.a arbetsskada

Om arbetsoförmågan beror på arbetsskada kan man ansöka om att få förlängd sjukpenning i fler dagar än 550. Denna regel kan även omfatta dem vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphör och som har en SGI att återfå.

Ansökan ska göras på särskild blankett och Försäkringskassan ska ta ställning till om arbetsförmågenedsättningen har samband med arbetsskada. Därvid gäller inte reglerna om varaktighet och viss storlek på inkomstförlust som gäller för rätt till livränta. Se vidare Nyhetsbrev Nr 4/2009.

Ersättning för deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program som drabbas av sjukdom

Bedömningen av arbetsförmågan för deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska bedömas med hänsyn till om deltagaren p.g.a. sjukdom inte kan delta i programmet. Om den försäkrade skrivits ur programmet p.g.a. sjukdom och denne har formell möjlighet att återinträda i programmet, ska arbetsförmågan relateras till den försäkrades förmåga att delta.

Det finns inga tydliga regler hur länge en deltagare kan vara frånvarande från ett program p.g.a. sjukdom och samtidigt fortsätta att uppbära aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Regeringen aviserar i propositionen att man förbereder en ändring som innebär att en deltagare ska skrivas ut efter en månads sjukfrånvaro.

De som skrivs ut p.g.a. av sjukdom och vars sjukpenningdagar/tidsbegränsade sjukersättning tagit slut kan inte få sjukpenning tidigare än tre månader (87 dagar) från det att ersättningen upphört. Dessa personer drabbas alltså av en ”karens”, om det inte är ett svårare sjukdomstillstånd eller rör sig om en mycket allvarlig sjukdom.

Ändringar i rehabiliteringskedjans regler

Mediastormen efter hur bl.a. cancersjuka drabbats av den s.k. rehabkedjans regler medförde att Socialförsäkringsutskottet tog initiativ till ändringar, vilka riksdagen har beslutat om.

Hittills har gällt att bedömningen efter dag 180 ska göras utifrån den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. En sådan prövning kunde skjutas upp om särskilda skäl finns vilket t.ex. innebär att stor sannolikhet ska föreligga för att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare inom 364 dagar. Efter denna tid har det inte varit möjligt att skjuta upp prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden, även om särskilda skäl skulle finnas.

En ändring har nu gjorts av vad som ska gälla för arbetsfömågebedömningen både mellan dag 180-364 och efter dag 364. Från dag 180 och dag 365 ska man bortse från en arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller i annat lämpligt arbete som är tillgängligt, ”om det i annat fall kan anses oskäligt”. Utskottet anger att avsikten inte är att den restriktivitet som gäller i begreppet ”särskilda skäl” för dag 180-364 ska förändras.

Några särskilda skäl kan inte åberopas efter dag 364, men däremot kan man både efter dag 180 och dag 365 åberopa att en bedömning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden skulle vara oskälig.

Utskottet anger alltså att Försäkringskassan ska ha möjlighet att skjuta upp prövning mot hela arbetsmarknaden när det kan anses oskäligt. Man anger att det kan finnas flera situationer med en sådan karaktär och att exemplen inte är uttömmande.

Utskottet nämner allvarliga sjukdomar där den försäkrade kan ha kvar viss arbetsförmåga och skulle kunna arbeta i större omfattning i ett annat arbete för en tid. Man anser det inte vara rimligt att den försäkrade i sådana situationer ska lämna anställningen eller begära tjänstledigt, om det bedöms att arbetsförmågan successivt kommer att försämras och den försäkrad på sikt även skulle få svårt att klara även annat arbete.

Man nämner även situationen där arbetsförmågan periodvis ökar och att den försäkrade då skulle klara annat arbete. Inte heller här anser man det vara rimligt att den försäkrade lämnar det ordinarie arbetet, om inte den ökande arbetsförmågan bedöms vara bestående.

Ytterligare exempel är om den försäkrade får medicinsk behandling i syfte att förebygga allvarlig sjukdom och arbetsförmågan är nedsatt som en följd av behandlingen. Vid olyckor och vissa sjukdomar, t.ex. stroke, där rehabiliteringen kan ta lång tid i anspråk ska prövningen kunna skjutas upp när det föreligger en av Försäkringskassan godkänd plan. Även vid progressiva sjukdomar, t.ex. vissa fall av MS, ska prövningen kunna skjutas upp även om arbetsförmågan under en begränsad tid skulle öka.

Fortsatt sjukpenning (80 % även efter dag 364)

Fram till årsskiftet gäller att man efter ansökan kan få behålla sjukpenningen på åttioprocentsnivån om det finns synnerliga skäl. Det ska gälla personer som drabbats av mycket allvarliga sjukdomar, t.ex vissa tumörsjukdomar, ALS eller som väntar på transplantation av vitalt organ.

Begreppet ”synnerliga skäl” byts nu ut mot begreppet ”allvarlig sjukdom”. Utskottet anger att ”synnerliga skäl” fick en alltför restriktiv tillämpning. Med ”allvarlig sjukdom” avses samma som gäller idag men även andra tumörsjukdomar som i det enskilda fallet inte kan betraktas som mycket allvarliga men som sätter ned den försäkrade arbetsförmåga och även andra sjukdomar av likartad karaktär.

Frågor om detta Nyhetsbrev kan ställas till förbundsjurist Claes Jansson, tel. 08-676 63 16. Se även vår hemsida www.fackjuridik.com.

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt