Nyhetsbrev nr 3/2013

Nyhetsbrev nr 3/2013

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till

Angelin.olssondegroat@fackjuridik.com”>Angelin.olssondegroat@fackjuridik.com

Arbete som operatör vid pappersbruk krävde utbildning på högskola AD 67/13

En arbetstagare som arbetat vid ett pappersbruk som mekaniker blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Under den tid han hade företrädesrätt anställde bolaget sju arbetstagare som operatörer. Ingen av dem hade någon tidigare erfarenhet från arbete vid pappersbruk, men samtliga hade högskoleutbildning.

Pappersarbetareförbundet menade att krav på högskola för att arbeta som operatör i driften var såväl obefogat som överdrivet. Den nyanställde lär sig arbetet genom gå bredvid en erfaren kollega och merparten av de cirka 600 operatörer som arbetade i driften hade inga studier på högskola. Frågan om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer skall utgå från nuvarande arbetsuppgifter och inte utifrån arbetsuppgifter som eventuellt i framtiden kan bli aktuella och som ligger utanför turordningsområdet.

Bolaget gjorde gällande att operatörernas uppgifter var föremål för en ständig förändring. Studier på högskola medförde en förmåga och metod att tillgodogöra sig ett komplext material, vilket innebar att högskoleutbildade personer var utvecklingsbara under hela arbetslivet. Dessutom utgjorde de underlag för intern rekrytering till chefs- och tjänstemannabefattningar vid bruket.

 

Arbetsdomstolen fann att bolaget inte hade brutit mot reglerna om företrädesrätt till återanställning. Utgångspunkten är att bolaget bestämmer vilken kompentens som skall anses relevant och att det inte finns anledning att ifrågasätta bolagets bedömning att högskolebakgrund är av värde för att öka den framtida kompetensen. Vidare hade bolaget under flera år tillämpat krav på studier vid högskola vid nyanställning.

 

När det gällde två visstidsanställningar var tre ledamöter skiljaktiga, varav en var domstolens ordförande. Kravet på högskola för visstidsanställningar ansågs obefogat i en företrädesrättssituation när kvalifikationerna skall bedömas för den anställning som är aktuell. Bolaget hade därmed enligt deras mening i dessa fall brutit mot 25 § LAS.

 

Kommentar: Domen urholkar anställningsskyddet ytterligare!

 

Domen är naturligtvis en besvikelse för oss som arbetar för ett bra anställningsskydd. Den innebär att lagen om anställningsskydd urholkas ytterligare.

 

I en vanlig nyanställningssituation kan arbetsgivaren ställa upp vilka krav som helst för en anställning så länge kraven inte är diskriminerande eller liknande. Men när en arbetstagare har företrädesrätt till återanställning är situationen helt annorlunda. Då borde arbetsgivarens rätt att fritt ställa krav inskränkas så att de som tidigare arbetat i verksamheten inte slås ut. Eftersom anställningsskyddslagen är en social skyddslagstiftning hade vi hoppats att domstolen skulle sätta skyddet av arbetstagarna före arbetsgivarens rätt att fritt ställa upp kvalifikationer i denna situation. Att ställa krav på högskoleutbildning för en tjänst som operatör på ett pappersbruk menar vi är klart obefogat och överdrivet. Det går alldeles utmärkt att arbeta som operatör utan en sådan utbildning.

 

Men domstolen godtar arbetsgivarens argument att kravet på högskoleutbildning är ett led i att allmänt öka kompetensen för att möta framtida behov. Det spelar inte någon roll att utbildningen inte har någon som helst inriktning mot det aktuella arbetet. Det verkar som om domstolen är beredd att godta i stort sett alla krav på utbildning, utan att utbildningen har någon relevans för det aktuella arbetet. Domstolens majoritet godtar detta även för de tidsbegränsade anställningarna med ett resonemang om att det är bra att ha om det skulle bli en fortsättning på dessa anställningar. Minoriteten, där ordföranden ingår, menar att utbildningskravet åtminstone måste ha en koppling till den aktuella, tidsbegränsade tjänsten och anser att företrädesrätten i den situationen har kränkts.

 

Domstolen slår i alla fall fast att det inte är tillåtet att ställa upp krav på utbildning om det sker i syfte att kringgå företrädesrätten. Domstolen fäster vikt vid att arbetsgivaren i praktiken har tillämpat kravet vid alla nyanställningar de senaste åren. Man pekar på att kravet på högskoleutbildning inte var absolut utan kunde åsidosättas om den arbetssökande hade lång relevant arbetslivserfarenhet. Hade den aktuella arbetstagaren haft sådan arbetslivserfarenhet hade utgången blivit en annan. Det är alltså inte möjligt att ställa upp denna typ av krav för arbetstagare som har längre erfarenhet av aktuellt arbete.

//Dan Holke

 

 

Nya regler för rätt till A-kassa

 

Den som uppbär a-kassa ska från den 1 oktober lämna in rapport varje månad till Arbetsförmedlingen och ange sökta arbeten, kurser, anställningsintervjuer etc. Regelverket gäller från 1 september och omfattar alla öppet arbetslösa som får t.ex. a-kassa, aktivitetsstöd etc. Enligt Arbetsförmedlingen ska i princip varje rapport följas upp med en kontakt med Arbetsförmedlingen, och rapporten ska bedömas mot den enskildes handlingsplan. Den som inte lämnar rapport, kommer till möte eller söker anvisat arbete riskerar att bli avstängd från arbetslöshetsersättning. Till skillnad från dagens regler finns det nu en trappa med sanktioner som träder in. Hur många sökta arbeten som ska anses vara tillräckligt för att vara ”aktivt arbetssökande” framgår inte av de nya reglerna.

 

 

Kammarrätten i Göteborg har godkänt såväl fysiska som psykiska besvär som följd av ett olycksfall i arbetet.

 

Kvinnan i målet hade drabbats av en klämskada då hennes hand och underarm dragits in i och klämts mellan två valsar i samband med däckstillverkning. Försäkringskassan avslog yrkande om livränta med hänvisning till sina försäkringsmedicinska rådgivare som ansåg att skadan varit alltför lindrig för att ge bestående besvär samt att kvinnan led av en smärträdsla, som bättre kunde förklara att besvären blivit långvariga. De psykiska besvären bedömdes inte vara en följd av skadan, då besvär av den typen normalt sett har komplexa orsaker.

Kammarrätten fäste stort avseende vid vad kvinnans läkare, som var specialist i handkirurgi, hade anfört. Man fann att det sannolikt varit en skada av allvarlig art och vad avser smärträdslan så ingår den i det befintliga skicket, vilket innebär att även om en person har en svaghet i något avseende så påverkas inte rätten till arbetsskadeersättning.

Vidare fann kammarrätten att det fanns stöd för att de psykiska besvären också var en följd av skadan, vilket hade intygats av behandlande läkare. Att kvinnan hade haft psykiska besvär innan saknade betydelse, eftersom de låg så långt tillbaka i tiden att de inte kunde anses vara en konkurrerande orsak till de i målet aktuella psykiska besvären. De psykiska besvären hade också inslag av posttraumatiskt stressyndrom, med återblickar till och mardrömmar om olycksfallet.

__________________________________________________________________________________

Rehab-ansvar vid alkoholsjukdom AD 65/13

 

En arbetstagare med alkoholsjukdom och psykisk ohälsa blev uppsagd av personliga skäl. Arbetsgivaren hänvisade till att han varit olovligt frånvarande från arbetet och att han inte medverkat till sin rehabilitering.

 

Hans fackförbund, IF Metall, ansåg att arbetsgivaren inte hade fullföljt sin arbetsanpassnings- och rehabiliteringsskyldighet och att arbetstagarens frånvaro från arbetet inte kunde ses som olovlig eftersom den var en följd av hans alkoholsjukdom och psykiska sjukdom.

 

Arbetsdomstolen konstaterade rent allmänt att den rådande principen enligt lagen om anställningsskydd är att det inte föreligger saklig grund för uppsägning p.g.a. sjukdom om inte arbetstagarens arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt så att arbetstagaren inte längre kan utföra arbete av någon betydelse. Enligt Arbetsdomstolen är det för prövningen av frågan om saklig grund också av betydelse om arbetsgivaren har uppfyllt sina skyldigheter enligt socialförsäkringsbalken och arbetsmiljölagen om att ansvara för arbetstagarens arbetsanpassning och rehabilitering.

 

I själva sakfrågan delade Arbetsdomstolen förbundets uppfattning. Den frånvaro som arbetsgivaren lagt till grund för uppsägning fick enligt domstolen anses ha sin grund i alkoholsjukdomen och den psykiska ohälsan. Inte heller kunde rehabiliteringsmöjligheterna anses vara uttömda vid tiden för uppsägningen. Domstolen ansåg inte att arbetstagaren underlåtit att medverka i rehabiliteringsinsatser som erbjudits på ett sådant sätt att arbetsgivaren skulle anses ha fullgjort rehabiliteringsskyldigheten.

Arbetsgivaren hade således inte levt upp till sitt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsansvar vilket innebar att domstolen ogiltigförklarade uppsägningen och tilldömde arbetstagaren ett allmänt skadestånd på 75 000 kr.

Arbetstagaren hade beviljats facklig rättshjälp av sitt fackförbund IF Metall.

__________________________________________________________________________________

 

Sjukintyg vid vård av sjukt barn? AD 57/13

 

En arbetstagare anmälde till sin arbetsgivare att hon skulle vårda sitt sjuka barn (vab). Arbetsgivaren krävde då att arbetstagaren skulle lämna ett sjukintyg som styrkte barnets sjukdom. Arbetstagaren gjorde inte det och tilldelades då en skriftlig varning p.g.a. olovlig frånvaro den aktuella dagen samt sena ankomster vid fyra tillfällen. I varningen erinrades arbetstagaren om att fortsatt misskötsamhet skulle kunna leda till uppsägning.

 

Arbetstagaren hade sökt och fått tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan för den aktuella dagen. Hon väckte talan mot sin arbetsgivare och menade att hon hade missgynnats i strid med föräldraledighetslagen.

 

Arbetsdomstolen fann att rätt till ledighet för vård av sjukt barn är kopplat till att arbetstagaren ansöker om och beviljas tillfällig föräldrapenning. Det strider mot föräldraledighetslagen att uppställa ett villkor på läkarintyg för att visa att barnet är sjukt. Det finns dock inget hinder för arbetsgivaren att i efterhand begära att arbetstagaren visar att arbetstagaren har fått tillfällig föräldrapenning för den aktuella ledigheten. Arbetsdomstolen ansåg att kravet på läkarintyg hade försvårat arbetstagarens rätt att vara ledig med tillfällig föräldrapenning. Varningen med hot om uppsägning medförde även den negativ effekt för arbetstagaren. Arbetsgivaren hade således genom att ställa upp krav på läkarintyg samt tilldela arbetstagaren en varning missgynnat arbetstagaren i strid med föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen konstaterade även att det inte fanns någon anledning att upprätthålla någon tydlig gränsdragning mellan de olika uppräknade punkterna i 16 § föräldraledighetslagen så länge som arbetsgivarens agerande föll in under bestämmelsens tillämpningsområde. Arbetstagaren tillerkändes ett allmänt skadestånd om 30 000 kr.

 

 

 

Remissvar pensionsåldersutredningen

 

LO-TCO Rättsskydd AB har bjudits in att lämna synpunkter på Pensionsåldersutredningens slutbetänkande SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv.

Rättsskyddet framhåller att för ett längre arbetsliv krävs en god arbetsmiljö. Idag orkar många människor inte arbeta fram till pensionsåldern 65 år och det krävs insatser både vad gäller socialförsäkringssystemet, företagshälsovården och arbetsrätten för att skapa möjligheter till ett långt och friskt arbetsliv.

Vill du läsa hela vårt remissvar, så hittar du det här:

 

Rättsfallsreferat AD 2013 nr 57

 

Frågan i målet var hur beräkning av ekonomiskt skadestånd ska ske när en tidsbegränsad anställning avslutas med omedelbar verkan, ska begränsningsregeln i 39 § LAS tillämpas eller ska allmänna kontraktsrättsliga principer, som inte begränsar rätten till ekonomiskt skadestånd, gälla? Arbetsdomstolen konstaterar att kontraktsrättsliga principer endast skall tillämpas om rättslig reglering saknas. I detta fall reglerades anställningen av LAS, och de kontraktsrättsliga principerna blir då endast aktuella om lagen saknar bestämmelser. Arbetsdomstolen fann att begränsningsregeln i 38 § LAS inte gör något undantag för tidsbegränsade anställningar och därför ska tillämpas. Det saknas därför enligt domstolen möjlighet att utdöma ett högre belopp än vad begränsningsreglerna i 38-39 §§ medger. Vidare konstaterade Arbetsdomstolen att med månadslön avses, i enlighet med tidigare praxis, ”ordinarie” månadslön utan påslag av semesterersättning.

 

 

Rätt att neka operation även om man vill ha sjukersättning HFD mål 3597-12

 

En man som nekat att genomgå en steloperation med hänvisning till riskerna, ansågs av Högsta Förvaltningsdomstolen ända uppfylla kriterierna för sjukersättning.

Mannen, som i förvaltningsrätten och kammarrätten fått nej på sin ansökan med hänvisning till att rehabiliteringsmöjligheterna inte kunde anses uttömda, ansågs ha giltig anledning att vägra genomgå operation. Även om domstolen anger att det i vissa fall kan hända att den försäkrade saknar giltig anledning att vägra att genomgå en operation, så bör man med största försiktighet använda rätten till ersättning som ett medel att förmå någon att genomgå en omfattande sjukvårdsåtgärd.

 

Glöm inte att gilla LO-TCO Rättsskydd AB på Facebook!

Meny