Nyhetsbrev nr 3/2016

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till

angelin.olssondegroat@fackjuridik.com

Dags att anmäla sig till höstens seminarier!

Varje termin anordnar vi ett antal seminarier i egen regi, och i höst blir det följande datum och ämnen.

27 oktober      Att driva en arbetsrättslig tvist

9 november    Rehabiliteringsansvaret och indragna ersättningar

15 november  När facket bestämmer på arbetsplatsen och skyddet för våra förtroendevalda

1 december     Skyddet för arbetstagares personliga integritet

6 december     Högre kurs i arbetsskadeförsäkring

Vi brukar hålla till på Ingenjörshuset i Stockholm, och antalet platser är begränsat. Vill du läsa mer om varje seminarium eller anmäla dig, så kan du göra det på vår hemsida www.fackjuridik.com under fliken ”seminarier”.

 Pågående mål i Kammarrätten rörande värdetransporter och ensamarbete

Sedan ett regionalt skyddsombud på Handels område hade lagt ett skyddsstopp enligt arbetsmiljölagen upphävdes det av Arbetsmiljöverket. Verkets beslut överklagades till Förvaltningsrätten som avslog överklagandet. Förvaltningsrättens dom har nu överklagats till Kammarrätten och prövningstillstånd har begärts. Fallet gäller anställda som beordrats att i centrala delar av Stockholm transportera dagskassor från arbetsgivarens butik till servicebox för s.k. bankning några gånger i veckan. Detta ska de göra ensamma till fots och enligt deras mening utan särskild utbildning i säkerhet och utan larm- och säkerhetsutrustning. Storleken på penningsumman kan variera från 50 000 till 100 000 kr per gång. Från det regionala skyddsombudet som yrkat att ensamarbetet ska förbjudas, har åberopats att det är fråga om ensamarbete i arbetsmiljölagens mening med särskilda risker för våld eller hot om våld och att berörda arbetstagare upplever stark rädsla för att bli överfallna och rånade. Ombud är förbundsjurist Bo Ericsson.

Transports regionala skyddsombud säger nej till ensamarbete vid värdetransport

Målet gäller arbetstagare som ensamma måste utföra värdetransporter av miljonbelopp.

Transports regionala skyddsombud lade ett skyddsstopp på ensamarbete vid värdetransport, men Arbetsmiljöverket hävde det. Verkets beslut har överklagats till förvaltningsrätten i Göteborg. Tidigare har detta arbete alltid utförts av två arbetstagare. Det regionala skyddsombudet, som yrkat att ensamarbetet ska förbjudas, har åberopat att det är fråga om ensamarbete i arbetsmiljölagens mening med särskilda risker för våld eller hot om våld och att berörda arbetstagare upplever stark rädsla för att bli överfallna och rånade. Förbundsjurist Olov Östensson är det regionala skyddsombudets ombud i tvisten.

Regeringens förslag om hälsoväxling dras tillbaka

I våras presenterade regeringen ett förslag om att arbetsgivarna skulle betala 25 procent av sjukpenningkostnaderna för anställda som var sjukskrivna mer än 90 dagar. Förslaget innebar också att arbetsgivaravgiften skulle sänkas så att reformen i princip skulle bli kostnadsneutral. För små arbetsgivare förslogs ett fribelopp som skydd för alltför höga kostnader och personer med utsatt situation på arbetsmarknaden skulle undantas för arbetsgivarens kostnadsansvar. Samtidigt som förslaget lanserades öppnade socialförsäkringsministern för att regeringen inte skulle gå vidare med förslaget om parterna kom överens om gemensamma lösningar för att sänka sjuktalen.

I slutet av augusti har nu parterna på den privata arbetsmarknaden kommit överens om en avsiktsförklaring för att motverka den ohälsa som leder till sjukfrånvaro. Motsvarande har även skett mellan parterna på kommun- och landstingsområdet och på den statliga sidan. Regeringen har därefter fattat beslut om att förslaget om hälsoväxling läggs åt sidan till förmån för parternas lösningar. Regeringen kommer att ha fortsatt kontakt med parterna för att säkerställa att avsiktsförklaringarna genomförs och får önskad effekt.

I avsiktsförklaringen från Svenskt Näringsliv, LO och PTK anges bl.a. att det förebyggande arbetet ska utökas och att företagshälsovården ska stärkas. Man hänvisar till den samverkan som sker genom AFA Försäkring och Prevent och att parterna genom AFA årligen satsar drygt 300 miljoner på olika forskningsprojekt för att förebygga ohälsa och arbetsskador och man avser att vidareutveckla sin samverkan. Parterna pekar dessutom på att det är bekymmersamt att Sverige saknar ett nationellt forum för arbetsmiljöfrågor och förväntar sig att regeringen skyndsamt inrättar ett sådant. Utöver det framkommer också att parterna vill att rehabiliteringsprocessen tydliggörs utifrån de olika aktörernas ansvar.

Uppdrag utöver bisyssla var av annat slag och ger rätt till ersättning

 En medlem i Vision var arbetssökande och hade en godkänd bisyssla. Omfattningen av bisysslan var en timme per vecka i form av löpande uppdrag åt en uppdragsgivare. Uppdragen valdes ut av medlemmen och hade samband med hans fritidssysselsättning. Hen fick betalt per uppdrag.

Uppdragsgivaren tog kontakt med medlemmen våren 2014 och frågade om hen var intresserad av att göra ett annat uppdrag, nämligen bevaka en fotomässa utomlands. För uppdraget skulle hen få ersättning i form av lön och kostnader. Medlemmen gjorde uppdraget och redovisade det som arbetade timmar. Visions A-kassa menade att medlemmen utökat sin bisyssla under arbetslöshet och att hen därför inte hade rätt till ersättning från den 1 april 2014. Förvaltningsrätten gick på samma linje men Kammarrätten i Jönköping har nu upphävt beslutet och förvaltningsrättens dom, och menar att uppdraget på fotomässan var av annat slag än de sporadiska uppdragen i bisysslan och att avsikten var att förvärva en inkomst. Medlemmen har därför inte utökat bisysslan under arbetslösheten genom detta utan har rätt till ersättning. Ombud var förbundsjurist Angelin Olsson De Groat.

Samband mellan artros och arbete?

En ny SBU-rapport har granskat sambandet mellan arbetsmiljö och artrosbesvär. ”Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär” sammanställer den samlade forskningen på området och inkluderar artrosbesvär i hela kroppen, utom i ryggen som redan tagits upp i SBU-rapporten ”Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem” från 2014.

Slutsatserna i den nya rapporten kan sammanfattas så här:

  • Samband finns mellan artrosbesvär i knä och stående eller knästående arbete. Med knästående arbete menas även huksittande och krypande arbetsställningar.
  • Samband finns mellan artrosbesvär i höft och arbete i böjd eller vriden position.
  • Personer som har ett fysiskt ansträngande arbete, som lyfter och bär, går i trappor eller klättrar på stegar har högre förekomst av artrosbesvär i såväl höft som knä än andra.
  • Kvinnor och män utvecklar artrosbesvär i samma utsträckning om de arbetar i en likartad arbetsmiljö.

Hur stort sambandet är eller vilken exponering som krävs tar rapporten inte ställning till och ett samband kommer, som alltid, att behöva visas på individnivå.

Att det nu slås fast att samband finns mellan vissa typer av artrosbesvär och vissa arbetsställningar i en SBU-rapport kommer sannolikt att ha stor betydelse för möjligheterna att få ersättning för artros som arbetsskada. Det har tidigare varit väldigt svårt.

Kambodjanska skogsarbetare slapp bli lurade

Efter att i Kambodja blivit lovade bra inkomst i Sverige reste elva arbetstagare till Sverige för att arbeta med skogsplantering åt företaget Botnia Skog AB. Botnia Skog AB hade kontrakt med Holmen Skog. En landsmaninna med nära personliga kopplingar till bolaget förmedlade denna kontakt.

Väl i Sverige fick arbetstagarna inte betalt som överenskommet och de fick bo under mycket knappa förhållanden. Både tillgången till mat och kläder var mycket begränsad och under en period fick de bo i ett stall.

Då Botnia Skog AB inte kunde utbetala löner m.m. försattes bolaget i konkurs den 29 december 2014. Efter konkursen gjorde konkursförvaltaren bedömningen att arbetstagarna var berättigade till lönegaranti. De tidigare företrädarna för Botnia Skog AB fick vetskap om detta och den landsmaninna som förmedlat kontakten till bolaget ansökte om betalningsföreläggande.

Ansökan om betalningsföreläggande är ett förenklat förfarande som ska användas när en sökande har en klar och förfallen fordran och det inte kan antas att det finns några invändningar mot kraven. Landsmaninnan gjorde gällande att arbetstagarna lånat pengar av henne under vistelsen.

Kronofogdemyndigheten, som handlägger betalningsförelägganden, gjorde bedömningen att s.k. partsdelgivning skulle godtas. Detta innebär att det är sökanden själv som ska överlämna betalningsföreläggandet till motparten och på sådant sätt delge denne.

Företrädare för bolaget och landsmaninnan åkte ner till Kambodja och anlitade där en lokal advokatbyrå. Arbetstagarna blev uppkallade till advokatbyrån och informerades om att deras namnteckning behövdes för att de skulle få ut lön från Sverige. Då handlingarna var på svenska förstod ingen av arbetstagarna vad de skrev på. Några av dem anade oråd och återvände till advokatkontoret men blev då avvisade av säkerhetsvakter.

Väl tillbaka i Sverige godtog Kronofogdemyndigheten partsdelgivningen och ett utslag meddelades. Detta fick till följd att utbetalningarna av lönegaranti stoppades. Som tur var kunde arbetstagarna med hjälp av organisationen Community Legal Education Center ansöka om återvinning och målen överlämnades till Sundsvalls tingsrätt. Under tiden processen pågick tog Kronofogdemyndigheten pengarna i förvar.

Sundsvalls tingsrätt ansåg att arbetstagarna inte kunde företrädas på ett korrekt sätt av en kambodjansk advokat. I detta läge valde GS, Facket för skogs-, trä och grafisk bransch att utnyttja sin solidaritetsfond för att möjliggöra för arbetstagarna att få juridisk hjälp. Ärendet skickades därefter till LO-TCO Rättsskydd för handläggning.

Efter invändning om att delgivningen inte stod i överensstämmelse med svensk och kambodjansk rätt beslutade Sundsvalls tingsrätt i mitten av sommaren att återförvisa målen till Kronofogdemyndigheten och lönegarantimedlen kunde utbetalas till arbetstagarna i Kambodja.

Detta fall visar hur hänsynslöst utländska arbetstagare kan utnyttjas i Sverige. Utan hjälp till arbetarna hade företrädarna för arbetsgivaren kunnat lägga beslag på pengarna från lönegarantin. Arbetstagare som kommer till Sverige utan att behärska språket och utan kunskap om det svenska systemet är oftast helt utlämnade åt sin arbetsgivares godtycke. Facket kan i denna del göra mycket, men inte allt. En mer ingående prövning vid beviljande av arbetstillstånd måste till för att säkerställa att arbetstagare får de förmåner som utlovats. Vidare behöver företag som anlitar andra företag med utländsk arbetskraft ta ett större socialt ansvar. I dagens samhälle duger det inte att skylla på den anlitade underentreprenören.

Ett steg på vägen kan vara att svenska företag certifierar sig enligt en ny ISO-standard för hållbar upphandling som håller på att tas fram. I denna standard ställs långgående krav på ett utökat socialt ansvar som år 2016 borde vara en självklarhet för alla seriösa företag.

Ombud för de kambodjanska arbetstagarna var förbundsjuristen Robert Sjunnebo.

Möjlig kränkning av utländska arbetstagares rättigheter enligt EU-rätten gav inte rätt till skadestånd för Byggnads

Nyligen kom Arbetsdomstolens avgörande ett mål där Byggnads hade krävt skadestånd för kollektivavtalsbrott av byggföretaget ICDS Constructors Limited. ICDS bedriver byggverksamhet i Sverige som underentreprenör åt bl.a. NCC. Arbetet i verksamheten utförs av utländska byggnadsarbetare som har yrkeskompetens som de skaffat sig i hemlandet. Bolaget betalar inte utländska byggnadsarbetare med yrkeskompetens full lön. Bolaget och Sveriges Byggindustrier hävdade att de utländska arbetarna skulle betalas med 88 % av lönen, trots att de hade minst lika hög yrkeskompetens som de svenska. Sedan hösten 2010 hade bolaget tjänat cirka 3 miljoner kronor på att inte betala full lön till de utländska byggnadsarbetarna och ingen av dessa vågade prata med Byggnads. Förbundet drev därför talan om skadestånd för egen del.

Byggnads anförde i Arbetsdomstolen att bolagets agerande strider mot det EU-rättsliga förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet. Arbetsdomstolen antyder i domen att de utländska arbetstagarnas rättigheter enligt EU-rätten kan ha kränkts men enligt Arbetsdomstolen har inte Byggnads rätt till skadestånd för egen del. Arbetsdomstolens dom AD 2016 nr 55. Ombud för Byggnads var förbundsjuristerna Ellinor Gudmundsson och Annett Olofsson.

Meny