Nyhetsbrev nr 4/2016

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till angelin.olssondegroat@fackjuridik.com

Nya sjukskrivningsrekommendationer vid psykisk ohälsa

Socialstyrelsen har tagit fram nya rekommendationer för sjukskrivning vid psykisk ohälsa som kommer att börja gälla i mitten av januari 2017.

I det uppdaterade beslutstödet finns en ökad spridning av den rekommenderade längden på sjukskrivning, med kortare och längre tider beroende på situationen. Även möjlighet till deltidssjukskrivning tas upp i de nya rekommendationerna.

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit experter granska 17 olika diagnoser, och råden innebär en större spridning jämfört med dagens rekommendationer. Beslutstödet ska dock fortfarande vara vägledande, vilket betyder att bedömningen av en persons arbetsförmåga alltid ska vara individuell.

Hyvling av anställningar är tillåtet enligt Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen har i AD 2016 nr 69 avslagit Handelsanställdas förbunds talan. Målet rörde hyvling av arbetstid, dvs att arbetstagare får sin tjänstgöringsgrad minskad. På Coop Forum i Örebro fick ett antal anställda erbjudande om att förändra anställningsvillkoren på så sätt att deras tjänstgöringsgrad minskades med mellan 3 och 8,25 timmar i veckan. Alternativet till att godkänna villkoren var att bli helt uppsagd på grund av arbetsbrist De flesta hade varit anställda under mycket lång tid, somliga så länge som 40 år, och de hade ingen möjlighet att tacka nej. De klargjorde därför för Coop att de motsatte sig förändringarna och skrev på ”under protest” för att markera att de inte frivilligt accepterade förändringarna.

Handels ansåg att situationen, i enlighet med tidigare praxis från Arbetsdomstolen, skulle betraktas som uppsägningar. Förbundet ifrågasatte inte att det förelåg arbetsbrist och således saklig grund. Förbundet menade dock att uppsägningarna skulle ske i turordning och att de som sades upp hade rätt till uppsägningstid.

AD kom dock till slutsatsen att förändringen av tjänstgöringsgraden istället ska ses som ett erbjudande om omplacering och att de anställda har accepterat de nya villkoren. Trots att AD finner att de anställda känt sig tvingade och att arbetsgivaren förstått detta så innebär det att de inte blivit uppsagda och de krav förbundet ställt blir då inte relevanta. Ombud för Handels var förbundsjuristerna Sussanne Lundberg och Olov Östensson.

Inget skadestånd till Byggnads för möjlig diskriminering på grund av nationalitet

Den 14 september 2016 meddelade Arbetsdomstolen dom i ett mål där Byggnads hade krävt skadestånd för kollektivavtalsbrott av byggföretaget ICDS Constructors Limited. ICDS bedriver byggverksamhet i Sverige som underentreprenör åt bl.a. NCC. Arbetet utförs av utländska byggnadsarbetare som har yrkeskompetens som de skaffat sig i hemlandet.

Bolaget och Sveriges Byggindustrier hävdade att de utländska byggnadsarbetarna skulle betalas med 88 % av lönen, trots att de hade minst lika hög yrkeskompetens som de svenska byggnadsarbetarna. Sedan hösten 2010 hade bolaget tjänat ca. 3 miljoner kr på att inte betala full lön till de utländska byggnadsarbetarna.

Byggnads drev då talan om skadestånd för egen del eftersom ingen av de utländska byggnadsarbetarna vågade prata med Byggnads. Byggnads menade att bolagets agerande strider mot det EU-rättsliga förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet. Arbetsdomstolen antyder i domen att de utländska arbetstagarnas rättigheter enligt EU-rätten kan ha kränkts, men i den situationen har Byggnads inte rätt till skadestånd för egen del, enligt Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolens dom AD 2016 nr 55, ombud var förbundsjuristerna Annett Olofsson och Ellinor Gudmundsson.

Nyheter i diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 träder ett antal förändringar i diskrimineringslagen (2008:567) ikraft. Till nyheterna hör att alla diskrimineringsgrunder ska omfattas av arbetet med aktiva åtgärder. En förklaring av uttrycket ”aktiva åtgärder” införs och ett övergripande ramverk för hur arbetet ska gå till anvisas. Samtidigt överlämnas utformningen av de konkreta åtgärderna till arbetsgivare respektive utbildningsanordnare att utforma i samverkan med berörda arbetstagare, studenter, elever och barn. Lönekartläggning ska göras årligen istället för vart tredje år och skriftlig dokumentation krävs för arbetsgivare med minst 10 arbetstagare, i stället för dagens 25. Arbetsgivare ska ge en arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal den information som behövs för att samverkan ska kunna ske kring aktiva åtgärder. Diskrimineringsombudsmannen utövar som tidigare tillsyn över att lagen följs. Nämnden mot diskriminering kan utfärda vitesföreläggande om en arbetsgivare inte fullgör sina skyldigheter att bedriva arbete med aktiva åtgärder.

Riksrevisionen ska granska läkarna

Riksrevisionen har inlett en granskning av läkarnas förutsättningar för att bedöma arbetsförmåga i sjukskrivningsprocessen. Granskningen, som enbart gäller det försäkringsmedicinska uppdraget som en sjukskrivande läkare har, ska avse både den medicinska diagnosen och individens förhållanden i övrigt, till exempel arbetsuppgifter. Den övergripande revisionsfrågan är om läkarna har tillräckliga förutsättningar för att bedöma enskilda individers arbetsförmåga och leverera adekvata utlåtanden som underlag för beslut om sjukskrivning.

Även Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Socialdepartementet kommer att ingå i granskningen med inriktning på styrning och förutsättningar för de sjukskrivande läkarna. Rapporten planeras vara klar i juni 2017.

Vi på Rättsskyddet konstaterar att det är Försäkringskassan som avgör om arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till om sjukpenning ska betalas ut, oavsett vad läkaren anger. Därför borde det vara väsentligt för Riksrevisionen att granska Försäkringskassans förutsättningar att göra en sådan bedömning. Vilken kunskap eller möjlighet har Försäkringskassan att t.ex. bedöma vad som är på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete?

Lösningsmedelsskadad får livränta

En man med kronisk toxisk encefalopati eller kronisk lösningsmedelsskada får efter en dom i Kammarrätten i Göteborg rätt till livränta, trots att det funnits olika uppfattningar i den medicinska utredningen om bl.a. hur lång exponeringstiden måste vara för att samband ska anses bevisat mellan exponering och besvär. Mannen, som först 2012 fick diagnosen kronisk lösningsmedelsskada efter utredning på Arbets-och miljömedicinsk klinik, har utsatts för lösningsmedel under i vart fall fem års tid från 18-års ålder. Men besvären har först trettio år senare orsakat längre sjukfrånvaro och så småningom helt nedsatt arbetsförmåga och sjukersättning. Trots detta anser kammarrätten att övervägande skäl talar för ett samband mellan besvär och den skadliga inverkan han varit utsatt för i arbetet. Domstolen konstaterar att diagnosen kronisk toxisk encefalopati måste anses säkerställd, och att inga konkurrerande eller samverkande faktorer kunnat påvisas som förklarar hans besvär bättre än att han varit utsatt för lösningsmedel i arbetet. Kammarrätten i Göteborgs dom den 16 november 2016 med mål nr 4786-15. Ombud för medlemmen är förbundsjurist Angelin Olsson De Groat och rättshjälp har beviljats av GS facket.

Ny lag om skydd för visselblåsare

En ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden träder i kraft den 1 januari 2017. En arbetstagare som slår larm om missförhållanden och sedan utsätts för repressalier för det ska ha rätt till skadestånd. Även inhyrd personal som slår larm om missförhållanden i inhyrarens verksamhet omfattas av skyddet. Med allvarliga missförhållanden  avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det är tillräckligt med konkreta misstankar om sådana missförhållanden. Vid externa larm (inte interna och inte till den egna arbetstagarorganisationen) krävs att den som slår larm har haft fog för påståendet om allvarliga missförhållanden. Man ska också som utgångspunkt först ha försökt larma internt. Skyddet mot repressalier gäller inte om den som slår larm begår ett brott genom larmet. 

Svea Hovrätt fäller två för arbetsmiljöbrott

Den 11 december 2013 omkom arbetstagaren M när han utförde sina vanliga arbetsuppgifter vid den så kallade stränggjutningsmaskinen på stålverket som han var anställd vid. M hamnade av okänd anledning på en plats där han kom i kontakt med 900 gradigt varmt stål. Svea Hovrätt har nu dömt två personer i arbetsledande ställning för arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död till villkorlig dom och böter samt beslutat att bolaget, Ovako Bar AB, ska betala företagsbot om 1 500 000 kr i mål B 3426-16. Svea Hovrätt fann att arbetet har utförts på ett sätt som har inneburit en risk för olycksfall och att dessa risker borde ha upptäckts. De båda som nu dömts har inte uppfyllt sitt arbetsmiljöansvar och det är utrett att olyckan har berott på brister i arbetsmiljön.

Vill du motta våra Nyhetsbrev?

Vi gör ca. 4 st utskick per år. Alla våra tidigare nyhetsbrev finns under rubriken Nyhetsbrev i menyn.

Om Oss

Vårt uppdrag är att biträda LO, TCO, förbunden samt förbundens medlemmar i rättsliga angelägenheter. Vi ska vidare inom de rättsområden som berör fackliga organisationer och deras medlemmar bidra till en ur facklig utgångspunkt positiv rättsutveckling samt sprida kunskap inom fackföreningsrörelsen i juridiska frågor och om den fackliga rättshjälpen.

Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att driva rättsliga processer i domstolar. Våra två stora arbetsområden är socialförsäkringsrätt och arbetsrätt i vid bemärkelse.

Senaste Nytt