Förlust av anpassat arbete ger rätt till sjukpenning

Kammarrätten i Sundsvall har i en dom bedömt att ett vårdbiträdes arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till hennes ordinarie arbete som vårdbiträde och inte efter ett anpassat arbete som hon tvingats sluta med efter en omorganisation.

Karin, född 1954, hade sedan tidigare trefjärdedels sjukersättning. På den återstående delen var hon anställd i sitt ordinarie arbete men med mycket anpassade arbetsuppgifter. Eftersom avdelningen där hon arbetade lades ned blev hon omplacerad. Efter omplaceringen hade Karin inte längre tillgång till de anpassningar som hon tidigare haft enligt intyg från arbetsgivaren. Hon hade på grund av detta svårt att klara av sina arbetsuppgifter och ansökte därför om sjukpenning.

Förvaltningsrätten avslog hennes överklagan och domen överklagades till kammarrätten. Kammarrätten anger att Karin gjort sannolikt att hon inte längre hade tillgång till anpassade arbetsuppgifter.

Kammarrätten fann därefter att arbetsuppgifterna generellt sätt var lättare på den nya arbetplatsen än på den gamla. I jämförelse med de anpassade arbetsuppgifterna som Karin hade innan omplaceringen var de nya arbetsuppgifterna tyngre. Kammarrätten ansåg att läkarintygen och beskrivningen av hennes sjukdom gav stöd för att hon inte klarade av ett arbete som vårdbiträde utan anpassning och bedömde därför att Karin skulle ha rätt till hel sjukpenning.

Karin fick rättshjälp av Kommunalarbetareförbundet och ombud var förbundsjurist Tom Aspengren, LO-TCO Rättsskydd AB, 08-6766348.

 

Meny