Nyhetsbrev nr 1/2014

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till angelin.olssondegroat@fackjuridik.com

Förhandlingsvägran när man inte lämnar rätt telefonnummer? AD dom 91/13

Fastighetsanställdas Förbund påkallade förhandling med AA, med uppgiven firma Duo Städ, i syfte att teckna kollektivavtal. BA, ombud för firman, hörde av sig till förbundet och avbokade, i samtal med administratören C, förhandlingstiden som han då trodde skulle äga rum redan nästkommande dag. Då C upplyste honom om att förhandlingen inte ägde rum förrän om en månad avbokade han även den tiden och C hänvisade då till ansvarig ombudsman. BA vägrade att kontakta denne och lämnade istället sitt telefonnummer för att ombudsmannen skulle ringa upp honom. Då BA bara lämnade nio siffror upplyste C om att det saknades en siffra, något som BA inte tänkte åtgärda. Inga ytterligare kontakter togs och ingen från firman inställde sig till det utsatta förhandlingsdatumet. Fastighetsanställdas Förbund ansåg att agerandet var att likställa med förhandlingsvägran.

Arbetsdomstolen fann det styrkt att C upplyst BA om att det fattades en siffra i telefonnumret och att han då ignorerat henne. Å andra sidan hade firman i det här fallet varit en motpart till förbundet tidigare och det fanns inget påstående om att förbundet inte kunde få kontakt med AA eller BA på grund av det felaktiga telefonnumret. Arbetsdomstolen fann att förhinder hade anmälts och att förfarandet inte utgjorde förhandlingsvägran.

Kommentar: Arbetsdomstolen lade mycket stor vikt vid att parterna var kända för varandra sedan tidigare och hade alltså haft kontakt med varandra tidigare. Om förbundet gjort försök att kontakta arbestgivaren på annat telefonnummer eller på annat sätt utan resultat skulle utgången förmodligen blivit en annan.

Äntligen stöd för samband mellan arbete och psykiska besvär!

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kom den 19 februari ut med en ny rapport som gått igenom forskningsläget för samband mellan arbetsmiljö och depressionssymtom och utmattningssyndrom.

Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare har under många år hävdat att det vetenskapliga stödet mellan faktorer i arbetsmiljön och sådana besvär är dåligt.

I den nya systematiska litteraturöversikten visar det sig däremot att det finns ett samband mellan vissa organisatoriska faktorer och depressionssymtom respektive utmattningssyndrom. Man har gått igenom 700 vetenskapliga artiklar och av dessa uppfyllde 80 studier de stränga villkor och höga kvalitetskrav som man hade ställt upp. SBU begränsade sig till studier gjorda mellan åren 1990- 2013 och som ansågs relevanta för svenska förhållanden.

Bland annat fanns vetenskapligt stöd på gruppnivå för följande faktorer:

  • Små möjligheter att påverka sin arbetssituation i kombination med alltför höga krav ökar risken att utveckla depressionssymtom. Det gäller också mobbning eller konflikter.
  • Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön, pressande arbete, en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen eller osäkerhet i anställningen ökar risken för symtom på depression och utmattningssyndrom.

SBU:s genomgång av forskningsläget visar också att i vissa arbetsmiljöer har man mindre besvär, nämligen på arbetsplatser där man har god kontroll i det egna arbetet och upplever att man behandlas rättvist.

Vill ni ha gratis information om socialförsäkringen?

Under 2014 forsätter försäkringsrättsenheten med att erbjuda gratis information till fackförbunden, LO, TCO, Saco under cirka 2 timmar per tillfälle. Tanken är att vi kan komma och tala i samband med att man anordnar någon konferens eller liknande.

Tidigare har informationen varit inriktad på vikten av att anmäla arbetsskada, men nu kommer vi inrikta oss mer på praktiska tips för att öka förståelsen för hur socialförsäkringssystemet fungerar och då särskilt sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna. Kontakta enhetschef Claes Jansson, claes.jansson@fackjuridik.com, för mer information.

Uppsagd efter kommunkritik (Mål A 242/13)

En medlem i Kommunal skrev, i egenskap av arbetsplatsombud på ett gruppboende, ett brev till kommunförvaltningen i Partille kommun i vilket han framförde kritik mot kommunen avseende de anställdas psykosociala arbetsmiljö.

En dag senare kallade kommunen in medlemmen på ett möte och stängde av honom från arbetet. Man framförde att brevet var ett skäl till avstängningen men ändrade sig senare och framförde andra skäl som medlemmen eller förbundet aldrig tidigare blivit informerade om.

Kommunen kallar senare medlemmen till ett möte där man meddelar att han ska omplaceras till annat arbete och att han kommer att bli uppsagd om erbjudandet inte accepteras. Medlemmen, som innan mötet hade fått uppfattningen att det skulle handla om hans ordinarie arbete och den avstängning som skett på grund av brevet, meddelade vid mötet att han ville arbeta, men i sitt ordinarie arbete och att han motsatte sig kommunens omplacering.

Medlemmen infann sig inte på den arbetsplats kommunen hänvisat till och kommunen hörde heller inte av sig. Därefter blev han varslad om uppsägning på grund av personliga skäl.

Förbundet anser inte att det fanns någon saklig grund för uppsägning och stämmer därför Partille kommun för brott mot lagen om anställningsskydd och kräver 120 000 kronor i allmänt skadestånd. Ombud i målet är förbundsjurist Olov Östensson vid LO-TCO Rättskydd.

Glöm inte anmäla er i tid till seminarier!

Våra populära seminarier i egen regi kör igång den 25 mars, och vill du vara säker på att få plats bör du anmäla dig i tid! Vi presenterar vårens fem olika seminarier på vår hemsida och det är en blandning av arbetsrätt och försäkringsrätt som erbjuds. Läs mer på www.fackjuridik.com under rubriken ”Seminarier”.

Egendomligt avgörande om övergång av verksamhet

Arbetsdomstolen meddelade dom den 12 februari 2014 i ett mål om övergång av verksamhet (AD 2014 nr 14). I domen avslås Kommunals talan, och enligt vår mening är det en dom som går stick i stäv mot EU-domstolens praxis.

Omständigheterna var följande. Ett privat bolag (Buxbom) utan kollektivavtal bedrev verksamhet med personlig assistans åt en brukare. I verksamheten arbetade fyra anställda som personliga assistenter åt denna brukare. En av de anställda, B, skötte schemaläggning och tidrapporter. B. var också den som skickade tidrapporterna till Försäkringskassan och som i övrigt hade kontakterna med Försäkringskassan. Någon administration och arbetsledning i övrigt förekom inte. Inte heller förekom några materiella tillgångar i verksamheten. B hade tidigare varit gift med brukaren. I målet var parterna ense om att B var en vanlig anställd i Buxbom. På grund av B uppstod missförhållanden i verksamheten. B hade t.ex. redovisat att han arbetat vissa pass då han bevisligen inte befunnit sig i brukarens bostad.  

Försäkringskassan beslutade med anledning av missförhållandena att assistansersättningen inte längre skulle betalas ut till Buxbom utan istället skulle betalas ut till kommunen, Malmö stad och staden övertog därefter verksamheten med personlig assistans åt brukaren. Verksamheten löpte på utan avbrott. Tre av fyra assistenter som varit anställda hos Buxbom anställdes hos Malmö stad, undantaget var B. Arbetsuppgifterna var desamma och bedrevs i samma lokaler (brukarens bostad). Efter övertagandet rekryterade Malmö stad mer personal eftersom man ansåg att verksamheten var underbemannad hos Buxbom. Malmö stad drev verksamheten under tre månader. Därefter övergick verksamheten till ett annat privat bolag.

När verksamheten övergick från Buxbom till Malmö stad hade två av de anställda assistenterna (medlemmar i Kommunal) krav på lön och övertidsersättning mot det privata bolaget. Efter att det visat sig att de inte kunde få betalt av Buxbom vände sig Kommunal mot Malmö stad med deras anspråk. Kommunal hävdade att verksamheten övergått till Malmö stad enligt 6 b § LAS.

Arbetsdomstolen är mycket kortfattad i sin bedömning (drygt en halv sida i domen) och säger att ”staden varken tog över arbetsledning, administration eller materiella tillgångar”. Domstolen framhåller också att Malmö stad efter övertagandet rekryterade mer personal.

Arbetsdomstolen menar att detta medför att gruppen arbetstagare inte var tillräckligt självständig för att utgöra en ekonomisk enhet – detta trots att tre av fyra anställda togs över. Att det rört sig om samma ”kund” och samma lokal handlar mer om vilka arbetsuppgifter som utfördes än om vilken rörelse som bedrevs, menar Arbetsdomstolen. Det faktum att verksamheten fortgått utan avbrott tillmäter Arbetsdomstolen ”mot bakgrund av verksamhetens art” inte någon betydelse. Arbetsdomstolen kommer sammantaget fram till att det inte varit fråga om en övergång av verksamhet enligt 6 b § LAS. En ledamot var skiljaktig och ansåg att det var fråga om övergång av verksamhet.

Det resonemang som Arbetsdomstolen majoritet för reser frågor om domens förenlighet med syftet med EU:s överlåtelsedirektiv och EU-domstolens praxis avseende övergång av verksamhet där verksamheten i huvudsak är baserad på arbetskraft. Enligt EU-domstolens domar ska prövningen om det är fråga om en övergång av verksamhet göras utifrån vilken typ av verksamhet det handlar om. Vad är de väsentliga tillgångarna för att kunna bedriva verksamheten? Om man konstaterar att det är fråga om en verksamhet i huvudsak baserad på arbetskraft är det övergång av verksamhet i direktivets mening om den nya arbetsgivaren fortsätter verksamheten och övertar en huvuddel – i förhållande till antal och kompetens – av personalstyrkan som överlåtaren särskilt hade avdelat för denna uppgift.

Arbetsdomstolens majoritet för ett helt annat resonemang. Trots att verksamheten är personalbaserad, endast består i att tillhandahålla assistans till en enskild brukare och ingen verksamhet finns kvar hos överlåtaren efter övergången tar Arbetsdomstolen hänsyn till att varken arbetsledning, administration eller materiella tillgångar togs över. Det fanns ingen arbetsledning eller administration att tala om. Några materiella tillgångar har ju över huvud taget inte funnits i verksamheten. Enligt EU-domstolens uttryckliga uttalanden kan en ekonomisk enhet, på vissa områden, fungera utan betydande materiella tillgångar – i sådana fall blir frågan om verksamhetsövergång inte beroende av att materiella tillgångar överlåtits.

Syftet med överlåtelsedirektivet är att skydda arbetstagare vid övergång av verksamhet. Det är överraskande och nedslående att Arbetsdomstolen underminerar detta skydd med resonemang som strider mot EU-domstolens praxis.

Ombud i målet var förbundsjurist Annett Olofsson.

Frihandelsavtalet mellan EU och USA – viktigt att bevaka för facket

Den 17 juni 2013 antog rådet de slutliga direktiven för EU:s förhandlingar med USA om ett frihandelsavtal.

LO-TCO Rättsskydd AB har tillsammans med de internationella avdelningarna hos LO, TCO och SACO utarbetat en facklig policy inför förhandlingarna. I policyn betonas att facken i Sverige alltid varit positiva till frihandel eftersom det främjar nödvändig strukturomvandling och skapar arbetstillfällen.

Men det finns ett antal områden som är viktiga att bevaka. Frihandel får inte leda till ett hänsynslöst utnyttjande av människor genom konkurrens med anställningsvillkor. Det finns en internationell absolut bottenplatta för arbetsnormer, ILO:s kärnkonventioner. USA har inte ratificerat ens de grundläggande ILO-konventionerna om förenings- och förhandlingsrätt och det är därför betydelsefullt att det i direktiven för EU:s förhandlingar sägs att parterna nationellt ska införliva ILO:s kärnkonventioner på ett effektivt sätt.

Därutöver är följande viktigt att bevaka ur facklig synvinkel:

–          Frihandelsavtalet ska inte påverka regler om skydd för arbetstagare i nationella lagar, andra författningar och kollektivavtal eller de kollektiva fackliga rättigheterna som föreningsrätt, förhandlingsrätt och rätten att vidta stridsåtgärder;

–          Frihandelsavtalet ska inte påverka det politiska handlingsutrymmet när det gäller grundläggande politiska frågor som hur samhällsservicen ska organiseras, välfärdssystemens utformning och liknande;

–          Frihandelsavtalet får inte inskränka möjligheten att ställa sociala krav vid offentlig upphandling;

–          Övervakning och tvistelösning inom ramen för frihandelsavtalet får inte underminera ILO:s ställning;

–          Tvistelösningsorganet ska avgöra tvister mellan avtalsparterna EU inklusive medlemstaterna och USA;

–          Tvistelösningsorganet ska inte ha behörighet att avgöra några tvister som påverkar skyddet för arbetstagare i nationell rätt;

–          Tvistelösning i form av Investor – State Dispute Settlement (ISDS) är tvistelösning utan insyn och godtagbara rättsäkerhetsgarantier och helt oacceptabelt. ISDS innebär en möjlighet för företag att kräva enskilda stater på miljardbelopp i skadestånd när staterna i demokratisk ordning fattar beslut för att skydda miljö, folkhälsa, arbetstagare o.dyl. Systemet kortsluter de rättssäkerhetsgarantier som finns inom respektive stats domstolssystem och strider mot principen om staters suveränitet.

Förhandlingarna måste inriktas på ett frihandelsavtal utan ISDS.

Meny